Ganska sjukt, det här året har gått fruktansvärt fort. Ett galet år, med både med och motgångar. Men det jag aldrig kommer glömma med det här året är min operation. En otroligt onödig operation nu i efterhand, men då trodde vi att det skulle hålla. Innan mina resor in till sjukhuset hade jag fobi för vita korridorer med en massa sjuka människor i, så jag undvek det ända in i sista sekund. Men efter operationen, och efter min mystiska åkomma då jag inte kunde gå, så har jag faktiskt börjat gilla sjukhus lite grann. Min mor påstår att jag kommer sluta som sjuksköterska eller som en doktor, och ska jag va ärlig, så börjar mina tankar gå åt det hållet! Men det får tiden visa.